forever is a long time, but i wouldn't mind spending it by your side
4 månader.
& jag saknar dig mer o mer för varje dag som går...
Vi kommer ses igen...
saknar dig !
saknar min knodd så fruktansvärt mycket!
om jag kunde skulle jag få det ogjort...
jag vill ha tillbaka dig.
det var dom bästa 13 veckorna i mitt liv...
3 månader
idag är det 3 månader sen jag förlorade min bebis
min älskade lilla knodd!
vi ses igen ♥
jag saknar dig ♥
jag saknar dig ♥
jag saknar dig ♥
allt bara snurrar i mitt huvud just nu
Nu är jag inne i en period då jag inte tänker på något annat
än hur det hade kunnat bli, om du stannat kvar i min mage.
Då hade jag vart i vecka 23 nu (om jag inte räknat fel?)
då hade du snart vart här... halva tiden kvar ungefär.
fan vad jag hatar mig själv som tog beslutet att inte ha kvar dig
hade inte din pappa övertalat mig om beslutet så hade du vart kvar nu...
i guess we both know I'd follow you wherever you go
jag drömde att jag fick mitt barn inatt.
en liten theo blev det, han var underbar!
han var väldigt lik sin pappa...
åh underbara dröm, jag vill somna om och vakna upp i min dröm!
älskade knodd, jag saknar dig.
2 månader
& jag tänker fortfarande på dig dagligen.
älskade du... ♥
du älskade som aldrig fick se ljuset.
21/7, jag kan inte sluta tänka på dagen.
det gör ont , riktigt ont.
förlåt mig älskade lilla vän.
min lilla ärta, bara sju veckor.
älskade du.
Jag undrar om du skulle blivit en flicka eller pojk,
jag undrar hur du hade blivit som person.
Hade du blivit som mamma eller pappa?
Hade du fått din pappas blåa ögon?
Hade du blivit lika tokig som din mamma?
Det är frågor som vi aldrig kommer få något svar på.
är det dags att ses snart?
Allt hade vart så mycket lättare om du stannat i mammas mage,
allt hade vart lättare om jag valt att behålla dig!
Jag ångrar mig verkligen, jag vill ha tillbaka dig min älskade ängel.
Även om vi aldrig sågs så är du allt för mig,
jag kämpade för dig varje dag kämpade jag för att du skulle må så bra som möjligt!
Jag levde för dig, och du levde i mig!
Mitt älskade barn som växte och kämpade på i min mage ända in i de sista...
21/7 kom du ut, jag såg dig. Men bara en snabbis, du var så liten!
Knappt så stor som min hand är, men ändå så fin!
Jag är så sjukt jävla ledsen över att du aldrig fick se ljuset!
Förlåt! Vi kommer ses igen, älskade änglabarn.
Ljusen är tända för dom som har lämnat vår plats så snabbt...
älskade ängel, jag saknar dig så fruktansvärt mycket!
trots att vi aldrig träffades så vill jag ha dig tillbaka
jag är så ledsen över beslutet vi tog...
vi ses en dag igen, då ska jag be om ursäkt och pussa dig på kinden.
älskade änglabarn!
1 månad
nu har det gått 1 månad sen jag förlorade min ängel,
och jag börjar ta det bättre o bättre.
men du lever vidare i mina tankar & mitt hjärta,
du älskade som aldrig fick se ljuset ♥
mamma tänker på dig, älskade knodd!
(konstigt det kändes att kalla mig mamma...)
allt spelas upp om & om igen...
Jag undrar, går jag ensam här,
eller visar du min väg från en parallell värld?
Hoppas du hör mig vart du än är.
eller visar du min väg från en parallell värld?
Hoppas du hör mig vart du än är.
bilden som sitter bredvid min säng nu.
många kommer nog tycka det är onödigt att ha kvar bilden osv,
mamma verkade inte gilla att jag hade uppe den iaf.
Men det är jag som bestämmer,
Men det är jag som bestämmer,
o jag vill inte göra mig av med de enda jag har kvar av mitt barn...
på bilden var bebis bara 7 veckor och 3 dagar, så de va ingen bebis då.
bara en liten ärta!
sista ultraljudet jag gjorde så var bebis 13 veckor.
Men fick ingen bild då... :(
bebis
är så ledsen över min bebis just nu, jag saknar att vara gravid
jag saknar att bära på mitt barn, jag saknar min bebismage.
Det är nästan så att jag vill bli gravid nu igen!
Jag menar, hur svårt är det att bli gravid då?
Men som sagt, jag ska inte ha barn än.
Jag kommer inte lura någon till att göra mig gravid heller,
skulle inte kunna med det... fyfan..
och jag kommer fortsätta med mina p-plåster, p-piller glömmer jag bara!
sålänge jag träffar baby så kommer jag ju ha p-plåster iaf,
för vet vad han sagt om att skaffa barn ;)
sen så vill jag ju helst vara tillsammans med den jag ska ha barn med,
och då ska han också vilja ha barn med mig.
Jag och kim ville ha barn, med varandra. (han nekar det säkert nu)
men DÅ ville vi ha barn.
sen blev det som det blev, men jag ville ha kvar min lilla knodd ändå...
men ah, jag hade ju inget val.
trots att min mage verkligen inte var så stor,
så saknar jag min bebismage :(
(bild tagen från google. )
2 veckor.
idag är det två veckor sen jag förlorade mitt älskade barn.
ja, jag ser det som mitt barn trots att de bara blev 13 veckor.
2 veckor sen mitt allt slets ifrån mig, det var allt jag hade då.
men jag försöker kämpa vidare utan min bebis.
Tänker på dig, och undrar vart du är nu ♥
♥ graviditeten ♥
en ny kategori ♥ graviditeten ♥ , flyttat dom flesta inläggen om bebis dit
o kommer skriva mer i den kategorin kan jag lova er!
jag saknar ju min bebis så himla mycket, så kommer inte sluta skriva om de än! ♥
så många frågor, men inga svar
just nu klagar jag mest här på bloggen, men det kommer bli bättre..
så fort jag tagit mig upp igen, när jag kommit upp på fötter igen.
Men tills dess finns det inget positivt att skriva här, jag mår sjukt dåligt.
Och så kommer det vara ett tag nu...
Har så mycket att tänka på just nu,
kommer jag kunna gå vidare efter det är slut nu?, vi levde ihop i 19 månader.
jag har förlorat min ängel, min älskade bebis. vart finns du nu?
vågar jag satsa på ett nytt förhållande?
vågar jag öppna mig för nya människor?
ja, det finns så många mer frågor.
men den största är - vart finns du nu? mitt älskade hjärta.
jag saknar min ängel...
jag vill ha tillbaka min bebis, jag vill ha min bebis!
jag är så ledsen över beslutet jag tog...
det är så tomt utan bebisen, vad ska jag göra för att fylla de tomma hålet?
blir tokig över det här, älskade bebis förlåt mig :(
vill bara somna om igen och vakna upp i min dröm
vet inte vad som är fel, men något är det iaf.
känns som att panikångesten kommer bli min vardag igen...
Är så jävla ledsen just nu, ett enda sms och jag är helt knäckt
ja, jag dödade min bebis. Jag valde att ta bort ett liv
men det var för bebisens bästa...
Jag vill att mitt barn ska ha
både en mamma och pappa som ställer upp 24/7.
Jag vill kunna ge mitt barn de det behöver,
kläder, mat, barnvagn osv kommer inte genom kärlek...
det behövs lite mer än bara kärlek.
Jag saknar min bebis som låg i min mage, känns så tomt nu...
- 21 juli
hemma från kss nu, e inte gravid längre!
allt kom ut efter några tabletter.
Låg o sov i sängen, vaknade efter en stund o då kände jag ngt tryck längst ner på magen
sen kände jag att det började rinna så sprang till toaletten,
då gick vattnet o blodet kom samtidgt så både byxor o strumpor blev helt ner blodade :(
sen såg jag när både foster o navelsträngen kom ut,
det var de obehagligaste jag vart med om på länge!
hade svin ont i magen också, så fick två sprutor med morfin,
spydde av dom men det blev bättre i magen iaf! osså fick jag massa olika tabletter,
så hade inte så jätte ont :)
när jag gjort ultraljud o sett att allt var ute fick jag börja äta igen
så blev lite pannkakor o ngn macka! sen drack jag lite choklad innan jag åkte hem :)
gött att kunna äta igen utan att spy upp allt... :)
