Jag har världens finaste pojkvän & trivs med honom!
Skulle inte byta bort honom mot nått annat i världen.
Jag fattar inte varför han är kvar hos mig efter allt som hänt..
Det är nu jag fattar att jag har en så bra pojkvän som jag har.
Men trots det så kan jag inte sluta tänka på mitt ex...
Han dyker upp i mitt huvud hela tiden!
Även i mina drömmar.
Men jag vet ju att jag inte vill ha tillbaka honom, för så som vi levde de sista halvåret.. Det förtjänar inte ens min värsta fiende!
Visst hade vi bra stunder då vi var sams, men det var inte ofta...
Trots att vi verkligen inte mådde bra ihop de sista så vet jag att det var bra i början.
Jag skulle göra vad som helst för att få känna den känslan igen, den vi båda fick när vi insåg att vi skulle ha ett barn ihop!
Jag hatar dig inte, du kommer alltid finnas i mitt hjärta. Du var ju min första kärlek!
Men jag hatar dig för att du fick mig att göra mig av med mitt barn. Det kommer jag aldrig förlåta...

Missuppfatta mig inte nu, jag är inte kär i Kim längre, men jag tänker ofta på honom..
Jag är kär i Dante , och det är han jag vill vara med nu! Han betyder så otroligt mycket för mig!
Jag vet att jag betyder nått för honom också, annars hade han valt att gå vidare utan mig nu.

Sååå skönt att få skriva av sig ibland! :)